Budget och finansiering inom hälso- och sjukvården – exempel från tre regioner

Katarina Gralén, Jenny Norlin and Ulf Persson
Additional contact information
Katarina Gralén: IHE - The Swedish Institute for Health Economics
Jenny Norlin: IHE - The Swedish Institute for Health Economics
Ulf Persson: IHE - The Swedish Institute for Health Economics

No 2022:1, IHE Report / IHE Rapport from IHE - The Swedish Institute for Health Economics

Abstract: Ökad kostnad och efterfrågan på vård medför ökat tryck på regionerna. Samtidigt uppstår nya utgifter och kravet på en budget i balans ska uppfyllas. Detta innebär att frågor om styrning och omprioritering av resurser återkommande diskuteras, vilket ytterligare har aktualiserats av pandemin. Rapporten innehåller en beskrivning av regionernas budgetprocess, samt belyser regionernas utmaningar och lösningar kring budget och finansiering inom området hälso- och sjukvårdsområdet.

Studien visar att budgetsystemen är komplexa samtidigt som processen sker stegvis och involverar många aktörer på olika nivåer. Vidare kan budgetens ettårsperspektiv skapa utmaningar eftersom större förändringar ofta kräver en längre tidshorisont. I granskningen framkom att budgetens storlek till stor del baseras på föregående års budget och räknas upp med index, vilket inte nödvändigtvis speglar den kommande kostnadsutvecklingen. Studien fann också att det var vanligare att nya åtgärder prioriteras och införs än att gamla prioriteras ned och fasas ut.

Trots många och svåra utmaningar inom hälso- och sjukvård visar studien att vården trots allt hittar sätt att hantera dessa utifrån de förutsättningar som råder. Ett exempel på en förebyggande åtgärd var att sjukhusen kan hålla inne medel i början på året som en buffert, för att sedan kunna fördela dessa när nya utgifter uppstår till följd av ändrade förutsättningar. I andra fall resulterade utmaningarna i att ett område gick med underskott vilket krävde åtgärdsplaner, omprioriteringar eller neddragning. En annan åtgärd som ofta tas upp som en lösning är effektivisering. Det är dock viktigt att utgå från verksamhetens behov och förstå hur en viss åtgärd påverkar helheten. Utan ett helhetsperspektiv kan resultatet bli ett stuprörstänk där en åtgärd inom ett område kan få negativa följder på andra områden. Effektivisering kan genomföras på många sätt, exempelvis digitalisering och kunskapsspridning.

Studien visar att vården trots många utmaningar hittar innovativa sätt och konkreta åtgärder för att hantera budget och finansiering av nya utgifter. En fortsatt dialog inom regionerna mellan olika parter och nivåer kan underlätta och stötta upp vårdens arbete kring budget och finansiering så att det blir långsiktigt hållbart för alla parter.

Keywords: budget; finansiering; hälso- och sjukvård; hälsoekonomi; health economics (search for similar items in EconPapers)
Pages: 78 pages
Date: 2022
References: Add references at CitEc
Citations:

Downloads: (external link)
https://ihe.se/wp-content/uploads/2022/02/IHE-Rapport-2022_1_.pdf Full text (application/pdf)

Related works:
This item may be available elsewhere in EconPapers: Search for items with the same title.

Export reference: BibTeX RIS (EndNote, ProCite, RefMan) HTML/Text

Persistent link: https://EconPapers.repec.org/RePEc:hhs:ihewps:2022_001

Access Statistics for this paper

More papers in IHE Report / IHE Rapport from IHE - The Swedish Institute for Health Economics
Bibliographic data for series maintained by Annette Persson Dietmann ().