Samhällsekonomiska kostnader för narkotikabruk i Sverige

Thomas Hofmarcher, Vilma Ramdén and Peter Lindgren
Additional contact information
Vilma Ramdén: IHE - The Swedish Institute for Health Economics
Peter Lindgren: IHE - The Swedish Institute for Health Economics

No 2022:5, IHE Report / IHE Rapport from IHE - The Swedish Institute for Health Economics

Abstract: Bruk av narkotikaklassade substanser (t.ex. cannabis, ecstasy, kokain, heroin, LSD) är ett utbrett samhällsfenomen. Runt 4,2 procent av den svenska befolkningen i åldern 17–84 år uppgav att de använt narkotikaklassade substanser under de senaste 12 månaderna år 2017. Narkotikabruk kan resultera i negativa hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilda användaren, närstående och samhället.

I denna rapport beräknades de samhällsekonomiska kostnaderna för narkotikabruk i Sverige och kostnaden beräknades utifrån en sjukdomskostnadskalkyl. Ett brett samhällsperspektiv antogs i genomgången av kostnader relaterade till narkotikabruk. Tre typer av kostnader inkluderades:

Direkta kostnader avser bland annat kostnader för vård och behandling för personer som använder narkotika och kostnader för rättsväsendet.

Indirekta kostnader avser bland annat produktionsbortfall till följd av arbetslöshet och förtida dödsfall.

Immateriella kostnader avser värdet av försämrad livskvalitet hos bland annat personer med ett skadligt bruk/beroende av narkotika och närstående.

Enligt beräkningar i denna rapport uppgick de totala samhällsekonomiska kostnaderna för narkotikabruk till 38,5 miljarder kronor år 2020. Immateriella kostnader och direkta kostnader är nästan lika stora och svarar vardera för runt två femtedelar av de totala kostnaderna. Indirekta kostnader svarar för den resterande femtedelen av de totala kostnaderna.

Det är viktigt att notera att alla relevanta samhällsekonomiska kostnader, såsom mycket av det arbete som görs av ideella organisationer eller produktionsbortfall till följd av tidsbegränsad och permanent sjukskrivning, inte kunde inkluderas i analysen på grund av brist på data. Värderingen av de immateriella kostnaderna ska också tolkas med försiktighet. Orsakssambandet mellan narkotikabruk och exempelvis hemlöshet, arbetslöshet eller psykisk ohälsa är inte entydigt och går oftast i båda riktningarna, vilket medför osäkerhet kring kostnadernas storlek.

Denna rapport har finansierats av Folkhälsomyndigheten.

Keywords: Narkotika; Cannabis; Kostnader; Cost-of-illness; Sverige; hälsoekonomi; health economics (search for similar items in EconPapers)
Pages: 62 pages
Date: 2022
References: Add references at CitEc
Citations:

Downloads: (external link)
https://ihe.se/wp-content/uploads/2022/05/IHE-Rapport-2022_5_.pdf Full text (application/pdf)

Related works:
This item may be available elsewhere in EconPapers: Search for items with the same title.

Export reference: BibTeX RIS (EndNote, ProCite, RefMan) HTML/Text

Persistent link: https://EconPapers.repec.org/RePEc:hhs:ihewps:2022_005

Access Statistics for this paper

More papers in IHE Report / IHE Rapport from IHE - The Swedish Institute for Health Economics
Bibliographic data for series maintained by Annette Persson Dietmann ().