Kunskapslyftets privatekonomiska effekter – Nybörjare höstterminen 1997

Roger Axelsson () and Olle Westerlund ()
Additional contact information
Roger Axelsson: Department of Economics, Umeå University, Postal: S 901 87 Umeå, Sweden

No 630, Umeå Economic Studies from Umeå University, Department of Economics

Abstract: Syftet med denna studie är att uppskatta den privatekonomiska lönsamheten av att ha deltagit i Kunskapslyftet. Med deltagare i Kunskapslyftet avses här personer som studerade under höstterminen 1997 med det särskilda utbildningsbidraget UBS och som avslutade sina studier före årsskiftet 1998/99. UBS kunde ges till studerande som var berättigade till arbetslöshetsersättning vid studiernas början och utgick med ett bidrag som motsvarade arbetslöshetsersättningen. Bidraget riktades i första hand till dem som saknade slutbetyg från treårigt gymnasium. För att uppskatta den kortsiktiga privatekonomiska lönsamheten av utbildningen i form av real nettoinkomst görs jämförelser med deltagare i arbetsmarknadsutbildning och personer som var arbetslösa.

När individernas nettoinkomst analyseras avseende inkomståret 2001 tyder inget på att deltagare i Kunskapslyftet tjänade något på att delta i denna utbildning jämfört med att delta i arbetsmarknadsutbildning. En del resultat pekar i motsatt riktning, dvs på ett något bättre privatekonomiskt utfall för deltagare i arbetsmarknadsutbildning jämfört med deltagare i Kunskapslyftet. Andra resultat visar ingen statistiskt signifikant skillnad mellan de tvågrupperna i detta avseende. Större skillnad i nettoinkomst till arbetsmarknadsutbildningens fördel föreligger för personer med utomnordiskt medborgarskap. Mindre eller statistiskt insignifikanta skillnader påträffas för de något äldre (40-55 år) och för personer med tvåårig gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå innan deltagande. Utfallet för deltagare i Kunskapslyftet tycks vara något bättre vid jämförelse med dem som var öppet arbetslösa hösten 1997. Skattningsresultaten är dock känsliga med avseende på modellspecifikation vid den senare jämförelsen.

Individer som fortsatte att utbilda sig efter 1998 ingår inte i analysen. År 2001 var andelen som studerade vid universitet/högskola betydligt högre för dem som studerade i Kunskapslyftet jämfört med deltagare i arbetsmarknadsutbildning och öppet arbetslösa. En mera heltäckande studie av utbildningens effekt på inkomsten efter avslutade studier kan göras först om några år då ytterligare inkomstdata finns tillgängliga.

Keywords: Adult education; labour market training; net wage earnings (search for similar items in EconPapers)
JEL-codes: I21 J68 (search for similar items in EconPapers)
Pages: 42 pages
Date: 2004-04-02
References: Add references at CitEc
Citations:

Downloads: (external link)
http://www.econ.umu.se/DownloadAsset.action?conten ... Id=3&assetKey=ues630 (application/pdf)

Related works:
This item may be available elsewhere in EconPapers: Search for items with the same title.

Export reference: BibTeX RIS (EndNote, ProCite, RefMan) HTML/Text

Persistent link: https://EconPapers.repec.org/RePEc:hhs:umnees:0630

Access Statistics for this paper

More papers in Umeå Economic Studies from Umeå University, Department of Economics Department of Economics, Umeå University, S-901 87 Umeå, Sweden. Contact information at EDIRC.
Bibliographic data for series maintained by David Skog ().